tisdagen den 15:e maj 2012

Nytt mål för regeringens jobbpolitik?

Det lilla drevet i sociala och gammelmedier mot Reinfeldts lilla groda igår är rättvist och roande. Även om själva uttalandet är väldigt oroande. Det där om att etniska svenskar mitt i livet har lägre arbetslöshet, och då är det fel att prata om massarbetslöshet. Är det numera den gruppen som står i fokus för regeringens jobbpolitik. Att arbetslösheten är låg om man bara tar hänsyn till de grupper som har låg arbetslöshet är såklart ett cirkelresonemang. Tar man medelvärdet av alla heltal från 1 till 10 är det ju 5. Men medelvärdet är naturligtvis lägre om man bara tar hänsyn till talen mellan 1 och 4. Och ja, det finns många sätt att visa på hur absurd den statistiska kullerbyttan är. Med slutsatsen är det inte bättre ställt. Det är fel att tala om massarbetslöshet eftersom olika grupper har olika risk för arbetslöshet, säger Reinfeldt. Hur tusan kommer man egentligen fram till det? Arbetslösheten blir ju inte ett mindre problem för den enskilde för att han eller hon tillhör den ena eller den andra kategorin. Det är precis lika svårt att försörja sig utan inkomst. Dessutom lägger han sitt uttalande som en jämförelse med hur det var innan borgarna tog över. Och då blir det inte mera rätt. För det var ju inte så att arbetslösheten var hög bland etniska svenskar mitt i livet när han tog över. Det där är knappast en bedrift som kan tillskrivas jobbskatteavdraget. Om något ser vi ett minskat arbetsutbud bland höginkomsttagare efter skattesänkningarna. Och för att göra misslyckandet totalt passar han också på att köra ett race med utanförskapet. Utanförskapet, säger han, användes för att beskriva en situation där väldigt många i arbetsför ålder som inte jobbade, inte räknades som arbetslösa. Och nu har utanförskapet minskat. Det beror, vet vi ju, på att de anställdas frånvaro på arbetsmarknaden har minskat. Vilket är ett annat sätt att säga att regeringen genom förändringarna i sjukförsäkringen har utförsäkrat sjuka och tvingat dessa att lämna både sina anställningar och arbetskraften. Alla övriga poster i beräkningen av utanförskapet har de facto ökat. Så trots att ingen får det bättre minskar utanförskapet och det gör det för att regeringen själv kan manipulera det som de själva vill via socialförsäkringssystemet. Och det är ju fortfarande så att väldigt många i arbetsför ålder som inte jobbar inte räknas som arbetslösa. Precis som förr måste man sakna, men vilja och kunna ta, samt aktivt söka ett arbete för att räknas in i den gruppen. Det är för mycket fel på en gång. Är det då en groda? Eller är han bara för van vid att komma undan med allt. Eller är det bara en dålig dag på jobbet? Etniska svenskar!? Ja, fortsättning lär ju följa. Löfvén har visst varit ute och kommenterat han med.

Inga kommentarer: